Never give up.

Idag har jag kört mitt fjärde träningspass med Matthew. Det känns helt fantastiskt och jag kan nu tom köra planka med rotation. Jag är så sjukt nöjd över min utveckling och jag känner hur det går framåt för varje gång även om han konstant påpekar för mig att ta det försiktigt och inte stressa fram resultat.

Skärmavbild 2016-11-30 kl. 20.21.19.png

Jag är så bestämd över att bli bättre nu. Jag gör mina hemövningar och har nog aldrig känt mig så motiverad tidigare. Äntligen har jag fått en gnista hopp om att jag kommer bli bättre och starkare men att det måste få ta tid det krävs. Jag kommer inte ge upp.

Imorgon är det 1:a december och jag ska ställa klockan 1 tim tidigare, dvs kl 06:00. Min nya rutin för att jobba på att bli mitt bästa jag. På fredag är jag ledig och sedan jobbar jag på lördag som också är Lukas födelsedag.

Min dag.

Idag har jag haft mycket ont i ryggen. Tog mig ut på en promenad i Slottskogen tillsammans med Lukas. Jag ska försöka att köra dagliga promenader som en del i mitt rehab-program. Den 27 februari har jag fått tid för att träffa ortopeden. Känns skönt att ta det ett steg vidare.

2015/02/img_5146.jpg

2015/02/img_5147.jpg

På eftermiddagen kom Therese över på lite mat. Jag grillade lite smörgåsar med mozarella, kalkon och tomat. Till kaffet slängde jag ihop ett par croissanter med nougatfyllning. Så himla enkelt att göra men smarrigt goda! Lukas gillar Therese tokmycket. Jag förstår verkligen att alla älskar henne för hon är DÄR. På riktigt engagerar hon sig, lyssnar och är intresserad av den hon umgås med. Vem gillar inte att få den uppmärksamheten och bekräftelsen. Hon är en otroligt fin vän.

2015/02/img_5145.jpg

 

Diskbråck vs Föda Barn = 1-0

Idag när jag var ute och gick på stan hände det igen. Akut ryggsmärta! Det gör fruktansvärt ont och jag jämställer det med smärtan att föda barn. När de värsta attackerna sätter in vill jag bara dö. När man föder barn så vet man ju att det kommer något positivt, men vid ryggsmärta gäller det bara att härda ut. Jag lyckades med hjälp av Filip ta mig hemåt och fick trycka i mig tramadol för att sedan bli liggandes på golvet. Nu ett par timmar senare börjar jag känna mig OK igen.

Aldrig trodde jag att ryggont skulle kunna vara så här fruktansvärt. Nu vet jag. Igår pratade jag med min läkare och har även fått svar från röntgen. Som tur är har det inget med skelettet att göra, utan det är ett diskbråck. Diskbråck kan man i bästa fall träna bort och det är vad jag ska försöka göra nu. För mig handlar det nu bara att stärka upp bål och sätemuskelatur. Jag kommer att köra mina rehab-övningar morgon och kväll samt försöka promenera mycket. Promenader och simning är skonsam och bra träning vid ryggont. Jag har ju även min pilatesboll som är perfekt för bålstabilitet.

För mig kom det så plötsligt. Jag har aldrig tidigare haft ryggproblem eller ryggsmärta. Jag är aktiv och snittar på mellan 15.000-20.000 steg per dag. På lördagen var jag ute och löptränade. På söndagen skulle jag knyta skorna och det var då det ”small” till. Det var ett tag sedan nu och sedan dess har jag haft problem som ibland varit bättre och ibland sämre. Sista veckan har det varit som allra sämst. Nu är det jag och bollen! Det ska bli bra!