Ont i halsen

Vaknade i morse av att jag hade ont i halsen, så jag har bara tagit det lugnt och legat på soffan och lyssnat på ljudböcker idag.

Skärmavbild 2016-06-23 kl. 15.41.31.png

Dagens bok blev ”Hantera Stress som ledare”. Inga nyheter direkt men alltid bra att bli påmind. Boken handlar om att hitta en balans mellan välmående och affärsmannaskap. Nedan kommer en sammanfattning från boken.

Tips för att hantera stress:

  • planera in återhämtning i kalendern
  • ta en powernap när det är möjligt
  • bestäm mer över din egen tid
  • lär dig att varva ner och att se till att du får tillräckligt med sömn
  • ha ett block bredvid sängen där du kan skriva ned idéer
  • träna regelbundet och undvik kaffe och socker
  • varje gång jag säger nej till något innebär det att jag också kan säga ja till något annat.
  • planera in luft-tid i almanackan för oförutsedda händelser
  • ha en lösningsfokuserad attityd
  • förändra det som du inte tycker om
  • släpp kontrollen och ta hjälp av dina kollegor
  • överensstämmer dina egna värderingar med företagets värderingar?
  • när människor ber dig om saker, be om betänketid och be om att få återkomma. Kan jag uppfylla frågan, vill jag uppfylla den?
  • sortera bland informationsflödet som kommer in
  • skaffa dig ett bollplank
  • planera in familjen i almanackan

Bättre balans i mitt liv:

  • Hur ser den ultimata balansen ut i mitt liv? Som gör att jag kan prestera och må på topp.
  • Hur ser balansen ut i mitt liv idag?
  • Vad hindrar mig?
  • Vilka resurser har jag ?
  • Vad behöver jag göra?
  • Hur och när ska jag göra?

I KBT pratar vi ofta om TANKE som är kopplad till en KÄNSLA som i sin tur skapar ett BETEENDE. Kan du förändra dina tankar så kan du därmed skapa en annan känsla.

Planera din tid.

Titta på vilka arbetsuppgifter du har och vilka uppgifter som ger dig energi? Inventera bland dina uppgifter och sätt dem i olika boxar enligt nedan:

Boxen Nöjd– uppgifter som är helt OK.

Boxen Liknöjd  – arbetsuppgifter som var bättre förr eller uppgifter som jag bara gör för rutin. Kan jag delegera eller påverka? Vad har jag för resurser och vad krävs?

Boxen Dåligt/Kaos – Hur skulle det kunna se ut? Vad har jag för resurser för att kunna lösa det? Vad kan det bli för effekter?

Guldbox – de uppgifter som ger dig motivation/inspiration

Ha en tillgänglighetspolicy

Vi måste inte vara tillgängliga hela tiden. Du bestämmer hur tillgänglig jag ska vara. Våga släppa taget. Fokusera på det som jag verkligen är bra på istället för att vara med överallt. Lämna utrymme till andra att få ta plats.

Magiska ögonblick

Jag samlar på magiska upplevelser, ögonblick och platser.

Idag har varit en så väldigt fin dag, först så jobbade jag ett par timmar på SATS Kompassen och det var kul. Jag gillar verkligen att jobba på lördagar. Det är lite lugnare tempo och man hinner prata längre med våra medlemmar. Idag hjälpte jag 3 personer att teckna medlemskap och komma igång med sin träning – härligt!

På eftermiddagen fixade jag tacos och jag och Lukas tittade på mello tillsammans och körde vår vanliga röstning – hiss eller diss. Det har varit en väldigt fin lördag och jag har känt mig sådär nöjd och tillfreds. Magiskt bra helt enkelt.

Skärmavbild 2016-02-20 kl. 23.11.43

Jag letar efter nya magiska platser. Losinj är i mitt hjärta men det är klart att det finns fler ställen. I sommar hoppas jag komma iväg och kustvandra i Cinque Terre i Italien. Om ryggen fortsätter hålla i sig och bli starkare och bättre ska det inte vara några problem. Jag har länge velat åka dig, jag tycker det ser helt ljuvligt ut.

Skärmavbild 2016-02-20 kl. 23.11.10

Imorgon ska jag till kyrkan igen och det har nästan blivit veckans höjdpunkt. Jag går därifrån lite mer harmoniskt och lite mer i balans. Jag älskar stillheten som jag får där.

Jag är på väg

Jag är på väg. Jag har snart kraften att genomföra en förändring i något som inte längre gynnar mig. Att stänga en dörr och gå vidare är nödvändigt om jag ska kunna ha ett fungerande liv. Mitt favoritordspråk är : ”If you brave enough to say goodbye, life will reward you with a new hello” Det är snart dags. Jag samlar den sista kraften jag behöver. Det kommer bli tufft, jag kommer att få nya dippar, lipa och vara ledsen. Men hur jag än kommer att må kommer jag aldrig igen må så dåligt som jag gjorde i november. Jag överdriver inte och förstår nu i efterhand att jag verkligen var i sorg och bearbetning.

På jobbet fungerar allt väldigt bra. Jag ligger i fas och känner mig inte särskilt stressad. Det ger mig också en bra grund att stå på. Jobbet både ger och tar mycket energi. Just nu ger det mycket mer än det tar. Jag ska dra nytta av det. Det är svårt att genomföra förändringar om du inte är mentalt rustad för det. Jag har behövt den här tiden för att bygga upp mig själv igen.

Jag känner mig lite starkare, ryggen mår bättre och det gör all skillnad i världen. Jag har tränat mycket mindre sista 2 veckorna men ändå fått in 3 pass/vecka vilket också är mitt mål. Det känns OK, jag fortsätter ändå min resa. Jag har nu gått ned 9 kg vilket är grymt bra. Jag vill gå ned ca 5 kg till ( tror jag ) Jag struntar i vad vågen visar för vikt, utan går mest på hur det känns när kläderna sitter på. Det är kul för nu börjar vänner och bekanta lägga märke till det. Det roliga är att jag tänker ”herregud vad tjock jag måste varit innan”.
9 kg är mycket och jag är ännu inte framme vid slutmålet. Att gå ned 14 kg är mycket. Jag provade en 10 kg viktväst på jobbet och jag kan inte fatta att jag gått runt och släpat på så mycket varje dag. Inte konstigt att ryggen tagit stryk. Strunt samma, jag har gjort de förändringar jag behövt och velat. Det känns otroligt bra!

I tisdags var jag på min första meditation. Jag tyckte att hon pratade så långsamt men antagligen är det jag som tänker fort. Jag behöver det och kommer fortsätta att meditera. Jag ska försöka att få in en liten stund varje kväll innan jag lägger mig.

Det är väldigt vackert ute just nu. Vi har fått en massa snö i Göteborg och jag njuter av mina promenader till och från jobbet. Idag är ledig lördag och jag ska bara vara hemma och ta det lugnt. Starta dagen långsamt med en god frukost.

Skärmavbild 2016-01-23 kl. 08.49.59

 

 

Att få lite ro och landa.

Saker och ting har varit jobbiga. Jag tar en dag i taget och lite kraft börjar så sakteligen återvända. Det har främst att göra med att jag tar hand om mig själv. Jag äter regelbundet och bra mat som ger mig den näring jag behöver och jag tränar flera gånger varje vecka. Det är verkligen som prozac. Jag har återigen hittat glädjen till träningen och nu kommer jag aldrig sluta. På dessa månader har jag hittills tappat 7,5 kg och det är såklart bara positivt för ryggen. Allt blir ju enklare när kroppen inte är så tung. Jag lade på mig lite för många trivselkilon under året med diskbråck. Ingen träning och slarvade med maten. Ingen bra kombo! Träningen har inte bara med min vikt att göra utan det är just nu det syre som gör det lite lättare att andas. Det är på löpbandet jag fyller på med energi och laddar mina batterier.

Jag har nu provat första veckan med VV matkasse och det funkar perfekt för mig! Det är precis den hjälp jag behöver för att känna mig mindre stressad i vardagen.

Jag är också väldigt taggad inför jobbet och har fått en nytändning. Skönt! Det är ett väldigt roligt jobb.

Om man ser mitt liv utifrån livshjulet så har jag ganska så bra balans, det är kärleken som halkar efter och där har jag ännu inga svar på saker och ting. Jag försöker att ta en dag i taget. Ibland känns det hanterbart och ibland rasar jag fullständigt. Jag måste våga tro på att saker kommer att ordna sig. Att det finns en mening med allt som sker.

 

28 min ren kärlek

Jag är tillbaka på jobbet med massa ny energi! Det är så härligt. Ryggen är bättre, jag är piggare och jag har den sista veckan klarat mig helt utan morfin. Nu vill jag bara bli av med de förbaskade sömntabletterna också. Jag har kunnat öka på träningsdosen och är nu uppe i 28 min löpning på raken. Vilken grym känsla! Jag körde samma upplägg 4 pass förra veckan. Med tanke på att vi kom hem sent tisdag kväll så blev det intensivt. Denna veckan har jag kört 5 min löpintervaller med 5 min promenad mellan seten.

Ni kan nog inte i er vildaste fantasi förstå vilken galet skön känsla det är att kunna springa så länge utan smärta. Att få träna och svettas! De flesta skrattar åt ett pass på 28 minuter men för mig som inte ens kunde springa 1 minut utan toksmärta är detta en jättestor seger. Under de sista månaderna har jag ökat på ett par minuter varje vecka. Jag kommer ihåg att det inte var länge sedan jag var tokglad för att jag kunde springa 8 min utan smärta. Ja, allt är verkligen relativt.

Lukas är dessvärre hemma sjuk med feber och halsont. Jag har också lite känningar i halsen men vägrar att bli sjuk nu. Det går ju bara inte. Proppar i oss kiwi och en massa andra antioxidanter. Bort med alla virus!

Helgen är på ingång, på söndag är det Lucia och jag ska försöka ha en riktigt mysig helg med Lukas. Idag när jag kom hem från jobbet mötte han mig i dörren med en varm kram och orden ”jag älskar dig”. Det finns ingen bättre känsla.

Herregud, igår kväll fick jag bara en feeling att jag skulle kolla vem som öppnade gymet idag. Upptäckte till min stora förskräckelse att jag missat att schemalägga någon på öppningspasset. Det var helt enkelt bara att pallra sig upp kl 04:45 imorse och öppna gymet. Vilken himla tur att jag såg det igår kväll så inte våra stackars medlemmar hade stått där idag och inte kunnat komma in på centret. Nu är det ordning på torpet igen. Jag har dubbelkollat alla skift denna månaden så det känns tryggt.

Nu ska jag titta lite film och sedan släcka lampan. Over and out.

 

 

Lite lugnare.

Jag känner mig lite mer landad idag. Tack gode gud. Jag hade inte pallat en enda dag till i det här kaoset av känslor. Fy vad vidrigt.

Jag försöker fördriva tiden. Idag har jag kört ett PT träningspass med Christel, målat om mina sängbord hemma, varit på stan och shoppat lite, tvättat och städat. Nu är kl 20:00 och jag ska kolla på Homeland.

Imorgon ska jag ta en lång promenad i Slottskogen, rensa lite i Lukas rum och sedan träna lite bollövningar på kvällen när Lukas är på sin kung-fu träning. På torsdag har jag klipptid och på fredag har jag bokat in 90 min ansiktsbehandling. Det ska bli väldigt skönt! Jag går till en tjej som heter Jessica på Allékliniken och hon är helt klart bäst i hela Göteborg.

Inte konstigt att vi är så trötta.

Jag har precis kommit hem från en lång skön promenad i Slottskogen. Ljuvligt! Jag läste en så bra artikel om dagens samhälle och det är inte konstigt att vi är så trötta.

Jag är så trött.

När jag var barn under 80-talet satt mammorna under fläkten på en pall. De rökte, hade blå mascara som enda make-up och var enastående vackra med sitt permanentade hår. De köpte Big Pack till ungarnas kalas. Saft fick man dricka ur vita plastmuggar med räfflor på.

När mammorna skickade iväg sina egna barn till födelsedagsfester så låg det en slant i ett igenslickat kuvert och så var presenten fixad. Lekarna kom barnen på själva medan de vuxna tog en till cigarett och diskuterade senaste avsnittet av Dallas.

Man hade hört talas om kostcirkeln, men brydde sig inte nämnvärt. Grönsaker var lika med tomat och isbergssallad. Det åt man kanske på helgerna. Ungarna skulle överleva och de gjorde barnen på falukorv och limpsmörgås. O`boy. Frosties.

Nu är makeup inte längre blå mascara utan mineralpuder, coversticks, fransförlängning, och silikonläppar för den som vill betala lite extra.

Kalas är hemmagjorda tårtor där antalet dekorationer med sugarpaste för tankarna till Amerika de lux. Alla är sin egen konditor. Big Pack vågar man inte andas längre. Och sedan kommer den förbeställda clownen till partyt och the show must go on. Presenterna ska pimpas – har du hört talas om hur fint paketen slås in i Japan? Så gör vi! Det finns instruktionsfilmer på Youtube.

Man ska anstränga sig. Göra lite extra. Vara-duktig-mammakvinna.

Alla mammor tränar och då ska det tränas på riktigt. En motionär är ingen motionär förrän Vasaloppet är avklarat – minst. Den kvinna som närmar sig fyrtio och inte sprungit något motionslopp är pinsamt ute.

Jag känner igen det så väl. Mina tankar om hur jag ska vara effektiv, nyttja tiden väl, vara högpresterande och duktig och plugga under tiden jag jobbar. Samtidigt som jag får dåligt samvete, dåligt samvete och dåligt samvete.

I mailkorgen ligger påminnelser om allt som ska göras. I kalendern deadlines efter deadlines efter deadlines. Inte konstigt att jag är trött.

Självklart romantiserar jag 80-talet nu men det känns ändå som om det var lite enklare då. Lite mindre stress. Det är bara upp till mig, man måste inte hänga på tempot – göra mer eller vara mer.

Nu ska jag stänga ute världen ett tag och gå ner i varv.