Vad tröstar bättre än New York?

Vilka dagar. Upp som en sol och ned som en pannkaka. Igen. Man tror att man är på väg till vån 6, men så trycker någon annan på hissen och man åker rakt ned till källaren istället. Ja, det är så mitt liv känns lite nu (eller rättare sagt kändes, för nu känns det bättre ) Det är bara att andas, och ha tillit till att man till slut kommer fram.

Skärmavbild 2017-10-16 kl. 11.17.09

Men det finns ingen smärta som inte en resa till New York kan stilla :-) Ja, du läste rätt! Jag ska till NEW YORK nästa månad med jobbet på inspirationsresa för att andas, leva, känna, uppleva och smaka på yogalivet i denna häftiga stad. Vi åker 22 november så det är ju jättesnart :-) Att resa till New York har varit på min bucketlist länge men det har liksom inte blivit att jag rest dit men nu ska det äntligen ske. Nästa år åker vi till San Diego i mars. Helt makalöst! Jag är så galet tacksam att jobba i ett företag där man verkligen satsar på personalen för att de ska utvecklas, inspireras och må bra.

Skärmavbild 2017-10-16 kl. 11.16.08

Skärmavbild 2017-10-16 kl. 11.25.55.png

Jag har varit ute i skogen hela helgen & det har verkligen varit ljuvligt. Min lilla pälsboll Sally fyllde 6 månader i lördags :-)

Skärmavbild 2017-10-16 kl. 11.16.27

Skärmavbild 2017-10-16 kl. 11.16.38

Skärmavbild 2017-10-16 kl. 11.16.48

En tid att förundras.

Höstens färger är magiska! Plockade ett par vackra regnbågslöv på min morgonpromenad med Sally :-) Det är så otroligt fint ute nu och jag kan inte sluta att förundras över naturens skönhet.

Skärmavbild 2017-10-05 kl. 08.42.15

Skärmavbild 2017-10-05 kl. 08.42.26

Skärmavbild 2017-10-05 kl. 08.42.38

Åt den som förundras skänks upplevelsen av att vara något mer och en del av något större. När vi blir vuxna förlorar vi ofta både tillit och förmågan att förundras. Ödmjukhet kan ses som en återvunnen förmåga att förundras. Djupa andetag som syresätter livet utan mig själv i centrum. Ödmjukhet är en öppenhet och mottaglighet. Vem är jag egentligen? Ett stoftkorn i universum, värdefull utan att behöva vara nyttig.

En vandring i den svenska fjällvärlden, ett nyfött barn, musik som berör, eller en god middag öppnar våra ögon inför det förunderliga i tillvaron genom våra sinnen. Synen, lukterna, ljuden, smaken och känslorna är känselspröt mot det gudomliga. Estetiken leder mig vidare. När jag ser något vackert öppnar sig något inuti mig själv.

Långt bort från stökigheter

​​Igår flydde vi stan och ut mot skogen pga demonstrationen. Det kändes ju som om det kunde bli riktigt stökigt och då hade jag ingen lust att vara kvar i stan med Sally & Lukas. 



Det är ju såklart fantastiskt med hund eftersom du kommer ut i naturen flera gånger per dag. Imorse tog jag en skön promenad i solen & plockade vackra kastanjer. 



Nu ska jag snart iväg på kick off med jobbet så det blir en heldag med Hagabadet. Jag har ingen aning om agendan då det är en överraskning. Blir kul! 

Welcome October.

Nu lämnar vi snart september månad bakom oss. På jobbet har det gått superbra och det firade vi såklart med bubbel och god mat igår från Shogo. Jag är så glad, stolt och tacksam för det vi skapar tillsammans. Det var så många i min närhet som var så skeptiska, och jag kan inte låta bli att känna glädje över att jag lyckats med det ingen trodde var möjligt.

Skärmavbild 2017-09-30 kl. 09.37.06.png

Idag är det demonstration i Göteborg. Det lär bli stökigt. Vi lämnar därför stan och åker till skogen i Hindås.

Bland slott & vingårdar i Milano

Precis när man känner sig som mest sliten dimper det ner ett trevligt mail från chefen som frågar om jag vill åka med på inspirationsresa till Milano för att besöka olika lyxiga spa. Ehhh, ja tack.

22-25 oktober ska jag därför till Milano på jobbresa. Jobbresa låter ju dötrist men inte om man jobbar på Hagabadet i Sannegården. Vi ska nämligen tillsammans med Svenska Spahotell besöka flera olika hotell och femstjärniga spa för inspiration. På schemat står bla spabesök, vin & ostprovning, yoga & middag på Camilla e Carlo Insegheria (en av Italien mest kända kockar) Vi kommer bo på Villa La Madonna och det ser helt ljuvligt ut.

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 14.17.37

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 14.17.28

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 14.17.15

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 14.16.15

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 14.15.44

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 14.15.16

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 14.15.58

Vi ska även besöka Hotel Relais San Maurizio Luxury Spa Resort 

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 14.24.18

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 14.24.05

… och detta stället Sunstar Castello di Villa

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 14.29.53

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 14.29.40

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 14.29.20

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 14.29.31

Skärmavbild 2017-09-27 kl. 14.29.11

Jag måste nypa mig i armen. Det är på riktigt och jag längtar! Det enda som knorrar i min mage är pälsbollen som jag måste lämna bort. Planet går tidigt vid 06-tiden och jag är inte hemma förrän vid midnatt så det bli 5 dagar som vi är ifrån varandra. Jag känner att jag inte kan missa en sådan här resa så det får helt enkelt lösa sig. Jag har två vänner som ska ha henne halva tiden var. Det är ju inte lätt att skaffa hundvakt till en valp eftersom hon inte kan vara ensam hemma ännu.

Hotivation vs motivation

Måndag morgon och jag har varit på hundutbildningen hela helgen. Denna gången var det rasspecifikation och det var verkligen en intressant modul på utbildningen. Vi pratade om olika hundar, deras ursprung, användningsområde och behov. Tyvärr är det idag väldigt många hundar som omplaceras efter ett par månader. Kikar man på Blocket så är det flera varje dag och det är lite sorgligt. Ägaren upptäcker att det inte alls var så kul som man hade tänkt sig och vill helt enkelt bli av med sin hund. Antingen har de blivit allergiska, eller så har de fått andra omständigheter eller ny familjesituation så att de inte kan ha kvar sin älskade hund. Jag raljerar och såklart finns det människor som upptäcker allergi, men en stor del av alla hundar som omplaceras har att göra med att ägaren hade helt andra förväntningar på hur det var att ha hund. Man orkar inte mer helt enkelt. Nedan är bara ett axplock av omplaceringar från gårdagen på blocket.

Skärmavbild 2017-09-25 kl. 07.04.11.png

Skärmavbild 2017-09-25 kl. 07.07.49

Skärmavbild 2017-09-25 kl. 07.07.22

Skärmavbild 2017-09-25 kl. 07.06.53

Om fler människor hade varit lite mer noggranna i valet av valp, så hade det blivit färre ”problemhundar”. För problemet uppstår ofta när du har en förväntning på en hund men det inte blir som du tänkt dig. Jag anser att det tex är helt idiotiskt att köpa en vallhund om du bor i lägenhet och inte gillar aktivitet. Den hunden har ett behov av att röra på sig och kräver mycket aktivitet. Den är framavlad för att valla får. Samma med många av våra små hundar, sk ”larmhundar”. De är framavlade för att larma för fara. Det är klart som sjutton att de kommer skälla eftersom det ligger i deras natur. Det är viktigt att se till hundens ursprung och vad den använts för. Om du vet vad du behöver förstärka och vad du behöver tona ner, så är chansen mycket större att både du och din hund får ett härligt liv tillsammans.

Det finns många raser jag älskar, tex schäfer, golden, lagotto, men detta är intensiva, ”krävande” hundar som behöver mycket aktivitet och mental stimulans. Det passar inte min livsstil idag, där jag behöver kunna ha med den på jobbet utan att den tar för mycket plats. Trust me, det gör lilla Sally också och som snabbt blivit allas kelgris :-) Jag har inte tid att gå långa skogspromenader varje dag och då är en bichonpoo en perfekt hund för mig. Den är pigg, trevlig och hänger med glädje med på långa promenader i skogen, men den kan också lika gärna promenera i stan eller ligga på soffan och ha det gott ett par timmar.

Utbildningen jag läser på Hundens Hus till hundinstruktör grundar sig på positiv förstärkning, dvs motivation istället för hotivation. Jag möter såklart många olika människor i parken och alla har ju sina tankar och idéer kring hur man ska uppfostra en valp. Du som har barn känner säkert igen dig i alla välmenande råd du fått om uppfostran. Det är exakt samma med hund. Många har en förlegad bild kring dominansteorin och att du som ägare måste visa hunden vem som bestämmer, annars kommer du få en dominant hund. Kom ihåg att en hund gör inget för att jävlas. Men den har ett beteende för att den är just en hund. Du kan få hunden att göra som du vill med belöning och positiv förstärkning istället för bestraffning. Vi undviker att säga nej och istället avleder vi hunden till ett annat önskat beteende där vi ger beröm.

Fråga dig själv. Vilken chef skulle du helst arbeta för? En som du är rädd för? En som tar i med hårdhandskarna och säger ”nej” och ”fy”! Eller den som ger dig beröm – ”bra” uppmuntrar, korrigerar och visar vägen när du gör fel? Vilket är roligast? För mig är det ett självklart val.

Jag får helt enkelt bara stänga av öronen i parken och köra mitt race om vad jag tror på, men jag blir lite trött på allt tyckande och alla åsikter. Det börjar som tur är att bli lite bättre inom hundvärlden. Fler & fler hundskolor jobbar nu istället med positiv förstärkning, eftersom det kommit ny forskning på området och man har också sett att det är väldigt framgångsrikt för inlärningen. Det är klart att korrigering och hotivation också funkar, frågan är bara vad du vill ha för relation till din hund. Jag vill ha en relation som bygger på tillit och att vi har kul tillsammans.

Jag vaknade tidigt idag. Pälsbollen ligger fortfarande och sover så dags att väcka henne snart för morgonpromenaden innan det är dags att ta oss till jobbet. Ha en härlig dag!

Hösten visar oss vägen

Patricia Tudor-Sandahl skriver så fint i sina böcker om acceptans och att släppa taget.

Det gör ont att släppa taget, att lämna den fasta punkten och sakta röra sig åt ett annat håll. Det gäller såklart inte bara saker, utan jobb, relationer, förväntningar och förhoppningar. Allt det som man fäst sig vid, men som man av någon anledning måste lämna, tillfälligt eller för alltid.

Att kunna sätta punkt är en nödvändig del av processen som livet är. Det är en förutsättning för att kunna gå vidare. Men att släppa taget kräver mod, modet att våga sakna det som har varit, modet att känna det tomrum som uppstår då någonting tar slut och utan att klamra sig fast eller förtränga det man förlorat. Att välja någonting är samtidigt att välja bort något annat. Tiden är begränsad och man kan inte få allt. Att ta avsked, avsluta och gå vidare – kanske med sorg och saknad, men utan bitterhet är en nödvändig del att öppna upp sig för det som är på väg in. Vi har alla något som håller på att vissna men som vi vägrar släppa taget om.

När jag är ensam funderar jag på denna typ av frågor. Jag märker att jag har svårt att acceptera förändringar, även de jag själv aktivt önskat. Jag märker också mitt stora behov av kontroll, samtidigt som det faktiskt är så försvinnande lite jag kan råda över.

Men precis som hösten och träden som fäller sina löv visar naturen oss hur vackert det är att släppa taget. Varje dag ger jag mig själv gåvan att spendera tid utomhus med Sally. Jag tänker på hur träden förändras med årstiderna. De kämpar minsann inte för att hålla kvar dess lövverk nu på hösten. De behöver frigöra och förbereda sig för vad som kommer i deras nästa utveckling som ”träd”. Efter att vi släppt taget står vi där i vilan och väntan precis som stillheten i vintern. Men medan vi väntar så vet vi, vi känner tillit till att våren kommer tillbaka med nya blommor. Nya löften, ny barmhärtighet och nytt liv.

Skärmavbild 2017-09-21 kl. 06.32.37