Efter regn kommer solsken.

Igår när jag var på väg hem från jobbet kom värsta ovädret men efteråt uppenbarade sig en otroligt vacker regnbåge. Jag har aldrig sett en så stark tidigare, magiskt!

Skärmavbild 2017-09-16 kl. 12.02.33.png

Skärmavbild 2017-09-16 kl. 10.32.59.png

Sally gillar absolut inte regn men idag är det ljuvlig väder. Klockan är bara halv elva men jag och pälsbollen har redan varit ute vid 04 och 09 imorse. Nu ska vi snart ta oss en sväng till Skatås och andas in skogen.

Efter regn kommer solsken. Jag mår bra. Livet går framåt. I somras hade jag ju en dejt som det inte blev något av. Jag var inte där av olika anledningar. Jag hade hundra olika ursäkter till varför det inte skulle funka och jag måste erkänna att jag är livrädd att gå in i något. Mitt hjärta har behövt läka men äntligen känner jag att jag kommer kunna gå vidare.

Det allra svåraste är att lämna någon man fortfarande älskar. Men ibland måste man tvingas att gå vidare om relationen tar mer än den ger. Så var det tyvärr i min senaste relation. Vi var som eld och bensin. Passionerat, underbart men så otroligt stormigt. Upp som en sol och ned som en pannkaka. Vi älskade varandra men lyckades inte få ihop livet. Det tar så otroligt mycket energi och till slut orkar man inte ladda om. Att blir till slut bara en sörja. Ingen har kraft kvar att göra något bra. Man gör slut på varandra.

Det är så svårt att hitta rätt. Det är mycket som ska synka. Men just nu orkar jag inte fundera, analysera & utvärdera. Jag lyssnar inåt, tar det långsamt och försöker att släppa taget. Våga lita på att livet bär, det som sker det sker. Jag måste inte veta allt på förhand.

Jag tror att kärleken kan komma i många former. Stormig het passion i all ära, men jag vill bara ha det enkelt. En bästa vän. Någon att tanka energi hos. Prestigelöst. Ge och ta emot kärlek villkorslöst. Någon att dela mina dagar med. Få vara mig själv utan prestation. Hitta på roliga saker. Skratta hejdlöst med och åt varandra. Acceptans. Tillit. Mod. Trygghet. Guldkant på vardagen. En famn att kraschlanda hos de dagar jag själv inte orkar.

Skärmavbild 2017-09-16 kl. 11.25.55.png

Acceptans.

Det har varit tuffa dagar men nu börjar jag äntligen landa. Min hjärna har gått på högvarv. Ältat tankar fram och tillbaka. Försökt se allt utifrån ett större perspektiv. Acceptera.

Jag ville komma vidare. Jag ville avsluta ett kapitel, men kunde inte riktigt. Ändå har jag läst de här sidorna om och om igen. Kanske det kan vara ok att älta lite fram och tillbaka tills jag har svaret och det känns mer självklart. Just nu vet jag inte vad jag vill.

Livet blir så mycket enklare när jag förstår att jag inte kan påverka allt och alla. Min egen mänsklighet. Jag försöker acceptera att jag är en människa bland människor med skavanker och svagheter. En människa som gör misstag, vaknar på fel sida, har otur, glömmer, inte förutser allt, får hjärnsläpp, inte har alla svaren. Jag behöver acceptera att jag inte alltid orkar vara på topp, ibland befinner jag mig under isen och det kan få vara ok.

Det är lördag och jag är ensam hemma med Sally. Jag sitter med en ansiktsmask och kollar Höstlegender på Netflix. Bara två dagar kvar, så kommer äntligen Lukas hem efter 3 veckor i Kroatien. Det blir fint.

Jag känner förhoppning inför hösten. Jag har spännande grejer på gång, både privat och jobbmässigt. Att jag dessutom har världens finaste pälsboll vid min sida gör ju inte saken sämre.

Skärmavbild 2017-08-05 kl. 20.27.13.png

Upp som en sol. Ned som en pannkaka.

Det blev inget av dejten. På lång sikt kanske det var lika bra. Denna gången blev det så här och det är ju som livet är som jag skrev sist. Upp och ned. Jag andas och landar. Försöker ha acceptans och tillit till att livet bär. Det har varit ett par tuffa dagar och då är det fint att ha vänner som gör det ljusare. Och ett löpband. Så man kan springa av sig lite ångest.

Denna veckan har jag börjat jobba heltid igen och det är skönt att vara igång i vanliga rutiner. Träningen går jättebra och jag testar ryggen med att börja springa igen. Bara korta intervaller på max 3 min löpning och promenad emellan. 30 min pass varav 12 min löpning är jag uppe i nu. Ryggen håller fint och jag har ingen smärta alls, men jag tar det försiktigt så att jag inte får ett bakslag igen. Mitt första långsiktiga mål är att kunna springa 5 km igen utan smärta. Snart är Matthew, min PT tillbaka från semestern och då ska vi ta tag i träningen igen. Det har ju blivit ett uppehåll sedan jag fick Sally men nu har jag en tjej som ska stötta mig lite. Känns skönt!

Jag har varit på min första valpkurs med Sally. Det var jättekul och gick superbra förutom att hon gjorde storartad entré genom att bajsa på mattan. Ha! ha! Massa nya dofter såklart. Vi fick träna på tre saker:

  • lyssna till sitt namn Sally
  • kontakt, avbryta nosa på min hand som var fylld med godis
  • avslappning, komma ner i varv

Det blir enklare och enklare med pälsbollen. Det enda problemet vi har nu är att få henne att gilla regnet. Hon hatar verkligen att gå ut när det regnar och det är ju ingen bra kombo när man bor i Blöteborg. I slutet av augusti, närmare bestämt på min födelsedag börjar jag också utbildningen till hundinstruktör. Ska bli så himla kul!

Att bryta negativa vanor & mönster

Jag njuter av mina dagar med Sally. Jag jobbar också lite varje vecka och det passar mig perfekt. Vi har hittat våra rutiner nu och hon behöver inte längre ut och kissa på natten vid 03 tiden, så otroligt skönt! Hon väcker mig mellan 05.00-06.00 och sedan somnar vi om till 08.00. Det är hur lugnt som helst och jag känner mig mycket mer utvilad. Den värsta förlossningspsykosen är över :-) Hon har fått sin första vaccination och kan nu också hälsa på andra hundar så promenaderna blir ju lite roligare.

I mitt privatliv är det nu lugnt och skönt. Jag har tagit paus från en person som jag tycker mycket om men där relationen tyvärr tar alldeles för mycket energi. Vi har känt varandra i mer än 15 år men om vi kommer varandra för nära hamnar vi ofta i någon form av konflikt och det är inte värt det.

Jag tycker ju att det är intressant med människor och att vi är olika. Jag funkar i stort sett med alla människor och är väldigt sällan i konflikter, men vi två är verkligen som eld och bensin. Jag anser att ger mycket tillbaka men det är som om den känslomässiga ”näringen” aldrig blir tillräcklig för personen ifråga. Jag skulle kunna älska honom till döds men det hade ändå inte varit tillräckligt.

Att umgås för nära med den här personen är som en känslomässig berg- och dalbana där jag ena stunden känner mig accepterad och älskad, för att i nästa stund slås av förvirring och osäkerhet. Nedan är några tecken på att det är en osund relation. Den här personen är fantastiskt och har massor av sidor som jag uppskattar och älskar men just nu tar det helt klart mer än det ger. Jag är också medveten om att vi är två personer och att jag såklart också bidrar med mitt in i relationen. Oavsett så brukar jag reflektera över min del i det hela, men i detta fallet så kommer vi inte framåt.

Skärmavbild 2017-07-13 kl. 11.55.30.png

Jag får se om vi kan hitta en vänskap som fungerar framöver men just nu mår vi nog båda bäst av att få lite distans. Det har fungerat fint i alla år innan men den senaste tiden har vi umgåtts mer intensivt och det när vi kommer för nära som vi hamnar i konflikt.

Det har varit en sorg för mig. Vi har verkligen försökt men båda inser att det inte funkar. Det är ledsamt att bryta upp med personer som man älskar men när ingen av oss mår bra i det så är det ju bara dumt att hänga kvar. Jag har svårt att se att det skulle kunna se annorlunda ut, i alla fall som det ser ut just nu. Jag vill därför fokusera på att skapa ett gott liv för mig. Jag har Sally, ett roligt jobb, en underbar son och andra fina vänner. Det räcker och blir över.

Ikväll ska jag i alla fall träffa några vänner som alltid ger mycket energi – Lisa och Thomas. Det är underbart väder ute, så förmodligen blir det picnic utomhus.

En annan kul grej är att jag ska utbilda mig till hundinstruktör på Hundens Hus! Det är inte för att jag vill jobba som det, utan jag gör det helt för min egen skull. Jag vill lära mig så mycket jag bara kan om hundar och skapa en fin relation mellan mig och Sally. Jag är helt övertygad om att det är vi ägare som till största delen formar våra hundar (även om de såklart har sina egna egenskaper) så kan vi påverka dem i både positiv och negativ riktning. Jag har ju haft hund tidigare, läst en hel del och gått valpkurs men jag vill lära mig ännu mer.

Med tanke på att jag skaffat mig en kompis som jag kanske ska ha 15 år framöver, tycker jag att det är väl investerad tid och pengar. Utbildningen sträcker sig över ett år och är en helg i månaden, lördag & söndag 09-17 så det är verkligen en gedigen utbildning.

I utbildningen ingår etologi, hundens språk och beteende, raskunskap, metodik, inlärningspsykologi; klassisk och operant inlärning, klickerträning, valpens träning och inomhusträning, aktivering, stress, hundens behov, mat, hälsovård, lugnande massage, sjukdomar hos hund, pedagogik & psykologi mm.

Det är både teoretisk och praktisk genomgång av övningar; lek, relation, kontakt- & koncentrationsövningar, koppelträning, passivitet, hantering, hälsa fint, sitt, ligg, stå, stanna kvar, inkallning, förbudsträning, stanna på avstånd etc

Det ska bli så kul! Utbildningen startar 26/8 – på min födelsedag :-) Det är perfekt att börja nu när Sally är valp också så kommer jag ju få med mig en massa kunskap från början.

Att få ihop livet och göra val.

Vardagen. Det blir allt enklare när Lukas blir större men fortfarande ska man få ihop livspusslet. Under en dag är det ofta ganska hektiskt. Som tur är slipper jag hämtning/lämning från skola då han klarar av det själv. Men för många är det fortfarande kämpigt i vardagen. Förutom sitt avlönade jobb fortsätter det med hämtning/lämning, städ, tvätt, laga mat, hjälpa till med läxor och annat i hemmet. Extra tufft är det när man lever som ensam förälder då man måste lösa allt själv. Det finns liksom inte så mycket back-up. Å andra sidan har du en vecka sedan, då du kan få tid till själv och återhämta dig. I mitt fall har det oftast inneburit extra långa jobbdagar när jag är barnledig, så att jag kunnat gå tidigare från jobbet den veckan jag haft Lukas.

På onsdag har Lukas föräldradag i skolan med modevisning av kläderna de sytt själva på syslöjden. Jag hade helt missat detta och blev påmind om detta igår :-( Självklart har jag anmält mig till ett annat event precis samma dag/tid. En VIP-inbjudan och föreläsning kring chefskap och ledare med Kenth Åkerman, som jag verkligen hade sett fram emot att gå på. Vad gör man? Valet är ganska enkelt för mig. Det är bara att boka av föreläsningen. Hur mycket jag än gärna vill gå. Dessutom är det såklart kasst att avboka med så kort varsel. Men om jag måste välja vem jag ska göra besviken så måste jag välja föreläsaren (som också är en vän). Lukas kommer alltid gå först för mig.

Jag kommer ihåg att jag för några år sedan vann en skidresa till fjällen i en tävling på jobbet. Tyvärr krockade det med Lukas födelsedag och jag struntade därför att åka med. Jag lägger inga som helst värderingar i hur andra gör. Jag har också full förståelse för att det är omöjligt att få ihop vardagen. Alla har mycket att göra. Hela tiden. Så det handlar om att göra val och prioriteringar.

Skärmavbild 2017-06-04 kl. 13.49.42.png

Vad är egentligen viktigt för dig?

Är det något jag är trött på, så är det vänner och människor som i min omgivning skyller på att det är mycket nu. Ja det ÄR mycket nu, även för mig. Det är liksom mycket jämt. Jag är trött på att alltid vara den som ringer/sms:ar för att höra hur den andra mår.

Ibland är det bara att inse att vissa personer, bara finns när de själva har ett behov av det. Det har hänt mig så många gånger. Förr i tiden när jag var ute och festade mycket så var jag den som tyckte om att ha förfest och bjuda ute. När jag slutade att gå ut och festa tappade jag en massa ”vänner”. Ja, de är ju såklart inga riktiga vänner som bara vill umgås när det är dags att festa. Jag har fått uppleva det så många gånger i andra situationer. Med tjejvänner. Så fort de skaffar en kille så försvinner de och slutar höra av sig. Det är så otroligt tröttsamt.

Nej, jag är inte bitter :-) Skämt åsido. Jag är inte bitter men det gör mig ledsen och besviken. Det är trist att känna sig som ett andrahandsval. ”Vi kan ses, om jag inte ska vara med x ” Såklart säger ju aldrig personen det rakt ut, men det är ju så de tänker. Och det känns.

Jag har ett par vänner som jag vet finns för mig. Som jag kan ringa mitt i natten & de skulle komma direkt om jag behövde hjälp. Det är fint & det räcker för mig. Andra personer får gärna finnas i mitt liv. Jag har kompisar som kommer och går. Vi ses ibland och det är trevligt.

Utveckla eller avveckla. Gäller för det mesta i livet.

If its important to you´ll find a way. If not you´ll find an excuse.

Sexiga saker som städ och tvätt.

I torsdags & fredags var jag på IHM säljutbildning ”Dynamic Sales”. Det var jättebra och jag inser att jag faktiskt är ganska vass redan idag. Det var ca 18 säljare där från olika branscher med många års erfarenhet och jag kände mig väldigt trygg med min kompetens. Det är klart att jag borde ha koll efter 20 år i servicebranschen där jag plöjt litteratur & utbildningar inom sales & service. Hur som helst tyckte jag att den var givande och Riki som kursledare var grym. Två heldagar som gick supernabbt – det är ett gott betyg på en duktig föreläsare!

Jag skulle absolut kunna tänka mig att läsa på IHM framöver. Ska kika in vad de har för utbildningar.

Skärmavbild 2017-06-03 kl. 10.06.58.png

Jag startade dagen med min sedvanliga grötfrukost. Den här frukosten äter jag varje dag nu. Gröt med kanel, färska blåbär, hallon, jordgubbar och banan.

Skärmavbild 2017-06-03 kl. 10.10.28.png

Jag har ätit vegetariskt i 6 veckor nu och på utbildningen valde jag tex morotsbiff och sallad istället för en stor köttbit som de flesta andra valde. Alla kurskamrater hade grov matkoma efter lunchen, men jag kände inte av det alls. Det är ju en av de stora fördelarna med att äta mer grönt – du känner sig pigg & alert efter maten. Jag har också valt mandel- eller sojadryck istället för mjölk till kaffet och det funkar hur bra som helst nu när jag vant mig. Jag tycker tom att det är godare.

Denna helgen ska jag försöka komma ikapp lite hemma med sexiga saker som tvätt & städ. Om 2 veckor hämtar jag hem Sally och då är det slut på frid och fröjd här hemma. Dags för småbarnslivet igen, med att gå upp på nätterna och någon att passa på dygnet runt. Därför försöker jag få undan så mycket av det som jag skjutit på de senaste veckorna så att jag kan fokusera & njuta av den första valptiden utan att jag känner att en massa saker hänger över mig. Jag röjer och röjer hemma ändå så känner jag att jag har för mycket prylar runt omkring mig.

Jag har fortfarande en del drömmar som jag vill uppnå. Jag ska ta en kopp kaffe, fundera och skriva ned dem. Jag började ju på mina 101 drömmar / 1001 dagar så dags att se över vad som är kvar & som jag fortfarande vill förverkliga.

Hej svejs så länge.

 

Följ ditt hjärta.

Jag har alltid känt mig lite utanför mallen. Jag har alltid velat mer. Upptäcka, njuta, utforska. Mig själv och min värld. Sedan jag föddes har jag hört från min mamma (av välmening) – Jessica, livet kan inte vara roligt jämt.

Jag är glad att jag inte lyssnade på henne. Nej, livet är verkligen inte roligt jämt, men jag ska i alla fall försöka ha kul så mycket jag bara kan. Jag har alltid följt mitt hjärta även om jag varit livrädd. Jag har slitits mellan att följa normer eller följa min egen magkänsla. Jag bröt upp en förlovning, hyrde ut min lägenhet, sade upp mig från jobbet och reste ensam till Turkiet för att signa på och jobba på en kryssningsbåt som reste jorden runt under ett år när jag var 24 år. Jag har fortsatt resa & upptäcka världen och valt att resa själv när mina vänner inte haft samma längtan. Jag reste ensam till Kenya för att träffa en man jag bara haft kontakt med via nätet. Jag sade upp mig från ett jobb som inte kändes rätt i magen. Jag har startat eget företag utan att ha en aning om hur jag ska få det framgångsrikt. Jag valde att starta ett nytt jobb trots att jag var livrädd för att misslyckas. Jag har precis köpt en hundvalp.

Under alla år har jag fått höra från min omgivning att jag är galen, att jag borde tänka mer logiskt, fundera, inte vara så impulsiv, vara nöjd. De flesta uppmaningar av välmening men alla utav rädsla. Livet är inte till för att gå på sparlåga. Livet är till för att LEVAS. Det är ingen tillfällighet att mitt företag har de tre ledorden

EXPLORE • DREAM • DISCOVER

Var tacksam för allt du har men följ dina drömmar! Våga göra det som du vill göra, även om det innebär att gå en annan väg än strömmen. Jag är så tacksam för varje dag i mitt liv där jag får chans att leva efter mina värderingar & det som känns rätt i magen för mig. Det är en underbar känsla att vara på rätt plats i livet. Mitt liv har absolut inte varit en spikrak framgångssaga. Jag har inte haft tur. Men jag har hela tiden lyssnat inåt. VAD VILL JAG? VAD DRÖMMER JAG OM?

Jag har alltid älskat att jobba med hälsa & hjälpa fler att må bättre. Varje dag jag går till mitt jobb på Hagabadet gör jag det med ett leende på läpparna. LEV DIN DRÖM!

Jag vet inte vad du drömmer om eller vad du skulle vilja prova om du visste att du inte kunde misslyckas. Gör det! Våga ta ett första steg mot en förändring. Även om det inte blir som du har tänkt dig kommer det bli bra. Det blir det alltid i slutändan. Är det inte bra så är det inte slut ännu.

Njut denna fina soliga torsdag. Själv ska jag packa en matsäck och ta mig ut på en härlig utflykt till Göteborgs vackra skärgård.

Skärmavbild 2017-05-25 kl. 09.44.39.png