Vi ses i Nangijala.

Idag är det begravning för Gudrun. Jag hatar verkligen begravningar. Alla mina jobbiga känslor triggas igång och jag mår verkligen vidrigt. Jag kommer sitta bredvid Mats och även om min ångest triggades igång redan igår så behöver jag idag försöka vara stark och stötta Mats i hans sorg.

Skärmavbild 2018-11-30 kl. 08.54.43.png

Jag vet att hon finns kvar hos oss men det känns ändå tungt.

Du är som solen, månen och stjärnorna – alltid med oss. Vi ses i Nangijala.

Jabbadabbado!

Första invägningen idag och vågen visade -2,4 kg. Grymt nöjd med det resultatet efter min första vecka! Så härligt att mina insatser ger resultat, eftersom då blir jag ännu mer motiverad att fortsätta. Förmodligen har jag inte loosat 2,5 kg i fett utan det är säkert en del vätska också men oavsett så är det 2,4 kg mindre. Nu tar vi nästa vecka också!

Vad tycker ni om min nya mössa? Jag fullkomligt älskar den! Så himla varm och gosig.

Skärmavbild 2018-11-27 kl. 21.13.38.png

Nu räcker det.

Det har varit tuffa dagar sedan Gudrun plötsligt gick bort. Jag har slarvat med både kost och sömn. Kroppen har känts blytung och ryggen har varit katastrof. Jag trivs inte med mig själv när jag inte tar hand om mig. Jag behöver äta någorlunda bra, röra på mig och få min sömn för att orka.

Igår bestämde jag mig därför att gå med i Viktväktarna. Jag trivs inte med min kropp längre och jag har lagt på mig mer än ett par trivselkilon :-) Jag och Johan har ätit ute på restaurang varje vecka sedan i somras och det håller inte. Han har ju ett tungt jobb som snickare så han kan ju äta vad som helst men jag börjar mer likna barbamamma. Skämt å sido! Faktum är att det inte är utseendet som är problemet för mig utan det är hur jag KÄNNER mig. Jag känner mig inte stark och spänstig när jag bär på onödiga extrakilon.

Jag vet exakt vad jag behöver äta för att må bra, men problemet är att jag inte gör det. Jag hoppar ofta att äta lunch och middag för att sedan trycka i mig mackor på kvällen när jag kommer hem. Jag behöver någon som har ”koll på mig” och eftersom jag kommer gå på möten varje vecka blir jag liksom tvungen att skärpa till mig. Jag är en tävlingsmänniska så det blir svårare att fuska när jag måste ”visa upp ett resultat” Jag vill   ju inte gå dit utan att ha gjort min läxa under veckan.

Jag har tagit ett 3 månaders medlemskap till att börja med. Målet är att gå ned 10 kg på sikt. Äta mindre socker. Äta regelbundet. Äta mer vegetariskt. Jag kommer inte ha några förbud men däremot äta mer medvetet. Jag tänker långsiktigt och behöver inga snabba förändringar. Om jag bara tappar 0,3 kg varje vecka är det 15 kg på ett år. Så gott folk nu behöver jag ert stöd och pepp för att hålla mig på banan :-)

Ett tecken på att jag inte trivs med mig själv är att jag inte skulle vara bekväm i en bikinbild men det kanske kommer nästa sommar då :-) Här får ni mitt fejs istället.

Skärmavbild 2018-11-21 kl. 07.04.32

Helgen var fin. Jag var hos Johan i Kungälv och passade på att kratta löv i det härliga höstvädret. Till min hjälp hade jag finaste hjälpredan.

Skärmavbild 2018-11-21 kl. 07.04.43

Skärmavbild 2018-11-21 kl. 07.15.06.png

Ledardagar på Villa Stenhuset Obbhult

Jag har varit iväg på ledardagar på Villa Stenhuset. Mitt i den halländska landsbygden ligger Gårdshotellet Villa Stenhuset med sin klassiskt kringbyggda innergård av kullersten, omgärdad av sluttande beteshagar och bokskog. Väl inne i själva Stenhuset kliver Du in i en annan värld. Här blandas starka purpurfärger från Orientens Tusen och en Natt med rustika ekdörrar från en burgen fransk lantgård. En fantastisk miljö att få inspireras och ha ett par härliga dagar tillsammans med sina kollegor. Vi hyrde hela villan för oss själva. Villan är på ca 700 kvm och har 7 stora lyxiga sovrum.

Skärmavbild 2018-11-14 kl. 23.59.16

Skärmavbild 2018-11-14 kl. 23.59.51

Skärmavbild 2018-11-14 kl. 23.59.37

Skärmavbild 2018-11-15 kl. 00.04.32.png

Skärmavbild 2018-11-15 kl. 00.02.29.png

En härlig nyhet är att vi bestämde att vi åker tillbaka till Villa La Madonna nästa år i oktober. Känns helt underbart!

Alla ska vi förlora någon vi älskar.

Att förlora någon är det vidrigaste som finns. Hur tröstar man den som förlorat sin själs älskade? Alla ord så futtiga. Förra veckan förändrades plötsligt allt. Men ändå så ska livet snurra på precis som vanligt. Jobb. Disk. Tvätt. Mat. Inget blir viktigt längre när livet ställs på sin spets. Sorgen är kärlekens pris ❤️

Istället för en helt vanligt hundpromenad med fint sällskap förvandlades onsdagen 31 oktober till kaos och jag fick ta mig i taxi till akuten. De närmaste dagarna har varit kaos. Döden kan man aldrig förbereda sig på. Jag känner att ett tungt ansvar vilar på mina axlar. Jag är hans närmaste vän. Det finns inga syskon, barn eller föräldrar som kan hjälpa till. Jag försöker dela hans smärta och sorg. Underlätta. Hjälpa med det jag kan.

Skärmavbild 2018-11-11 kl. 11.58.02.png

Skärmavbild 2018-11-11 kl. 11.54.49

Döden betyder ingenting.
Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum.
Jag är Jag. Du är Du.
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.
Tala till mig sådär som Du alltid gjort.
Ändra inte Ditt tonfall,
Håll sorgen borta från Din röst.
Sluta inte skratta åt våra gemensamma små skämt.
Skratta som vi alltid har gjort.
Var med mig. Le mot mig. Tänk på mig.
Låt alltid mitt namn finnas med Er där hemma.
Uttala det sorglöst. Utan spår av skuggor.
Låt livet gå vidare med samma innebörd som tidigare.
Det går vidare därför att det måste gå vidare.
Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap.
Varför skulle du sluta tänka på mig för att Du inte längre kan se mig.
Jag väntar på Dig någonstans väldigt nära.
Allt är väl.


Dagarna har gått. Det praktiska har fått ta vid. Kyrkan är bokad. Kistan är vald. Prästen är informerad.

På hemmaplan har jag givit M all hjälp han behövt med det praktiska så som städ och annat. I allt detta sorterar vi också ut. Det är tufft att rensa ut en annan människa ur sitt liv. Försöka gå vidare.

Jag har också fått en bil, vilket verkligen underlättar mitt liv nu när jag flyttar till Kungälv. De hade två bilar i familjen och nu behövs ju bara en så jag fick en av dem. Helt otroligt generöst. Det är en liten minibil – en toyota IQ men det funkar perfekt för mig till att börja med. Den är i superfint skick och bara gått runt 5000 mil. Med en så liten bil är det inga problem att hitta parkering i stan, vilket annars kan vara en mardröm.

Skärmavbild 2018-11-11 kl. 12.12.25.png

Ta hand om varandra. Säg till dina nära & kära hur mycket du älskar dem. Det enda vi har är nu. Imorgon vet vi inget om.