Efter regn kommer solsken.

Igår när jag var på väg hem från jobbet kom värsta ovädret men efteråt uppenbarade sig en otroligt vacker regnbåge. Jag har aldrig sett en så stark tidigare, magiskt!

Skärmavbild 2017-09-16 kl. 12.02.33.png

Skärmavbild 2017-09-16 kl. 10.32.59.png

Sally gillar absolut inte regn men idag är det ljuvlig väder. Klockan är bara halv elva men jag och pälsbollen har redan varit ute vid 04 och 09 imorse. Nu ska vi snart ta oss en sväng till Skatås och andas in skogen.

Efter regn kommer solsken. Jag mår bra. Livet går framåt. I somras hade jag ju en dejt som det inte blev något av. Jag var inte där av olika anledningar. Jag hade hundra olika ursäkter till varför det inte skulle funka och jag måste erkänna att jag är livrädd att gå in i något. Mitt hjärta har behövt läka men äntligen känner jag att jag kommer kunna gå vidare.

Det allra svåraste är att lämna någon man fortfarande älskar. Men ibland måste man tvingas att gå vidare om relationen tar mer än den ger. Så var det tyvärr i min senaste relation. Vi var som eld och bensin. Passionerat, underbart men så otroligt stormigt. Upp som en sol och ned som en pannkaka. Vi älskade varandra men lyckades inte få ihop livet. Det tar så otroligt mycket energi och till slut orkar man inte ladda om. Att blir till slut bara en sörja. Ingen har kraft kvar att göra något bra. Man gör slut på varandra.

Det är så svårt att hitta rätt. Det är mycket som ska synka. Men just nu orkar jag inte fundera, analysera & utvärdera. Jag lyssnar inåt, tar det långsamt och försöker att släppa taget. Våga lita på att livet bär, det som sker det sker. Jag måste inte veta allt på förhand.

Jag tror att kärleken kan komma i många former. Stormig het passion i all ära, men jag vill bara ha det enkelt. En bästa vän. Någon att tanka energi hos. Prestigelöst. Ge och ta emot kärlek villkorslöst. Någon att dela mina dagar med. Få vara mig själv utan prestation. Hitta på roliga saker. Skratta hejdlöst med och åt varandra. Acceptans. Tillit. Mod. Trygghet. Guldkant på vardagen. En famn att kraschlanda hos de dagar jag själv inte orkar.

Skärmavbild 2017-09-16 kl. 11.25.55.png

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s