Att leta efter sina nycklar

Det har varit en intensiv jobbvecka så det var välbehövligt med ledig helg. I fredags avslutade vi med lite extra gott för våra medlemmar, bubbel, råsaft, choklad och annat smaskigt tilltugg. Jag tycker det är så kul att ta hand om dem och skämma bort dem lite extra.

Skärmavbild 2017-08-20 kl. 08.18.18.png

Skärmavbild 2017-08-20 kl. 08.18.36.png

Jag fortsätter min träning men har tyvärr fått dra ned på löpningen då jag började känna i ryggen igen. Så trist! Jag kör därför 30 min promenad och gör sedan min rehab. Sally är såklart med och stöttar :-) Huvudsaken är att jag svettas och får upp pulsen, och det får jag.

Skärmavbild 2017-08-20 kl. 08.18.00.png

Skärmavbild 2017-08-20 kl. 08.17.37.png

Livet alltså. Jag mår bra. Det har varit lite stökigt men jag börjar ändå landa. Har du någon gång letat efter ett par nycklar för att sedan upptäcka att du haft dem i handen hela tiden? Så var det för mig.

Hela mitt liv har jag känt att jag saknat något. Jag har letat efter ”mig”. När något saknas i ditt liv (men du inte vet vad) så börjar du leta efter sådant du kan fylla det med – pengar, relationer, jobb, hus, bil, prylar. I hopp om fylla tomrummet fyller du ditt liv med fel saker.

Jag har börjat se tomrummet som en möjlighet att öppna upp och expandera istället för att fylla det med saker & relationer jag egentligen inte alls behöver. Jag har äntligen hittat mina nycklar. Jag hade tillgång till dem hela tiden, jag såg det bara inte. Jag har äntligen hittat mig och vad jag behöver för att må bra.

Det är inte en villa i Kullavik, en dyr märkesväska eller en relation där du vill bli sedd. SALLY is the answer. Skämt åsido. Sedan jag skaffade Sally har jag fått dra ned på mitt tempo rejält och det har varit bra för mig. Igår var jag tvungen att köpa nya byxor till Lukas (han växer fortfarande så det knakar) så jag lämnade Sally hos honom & tog mig till Intersport. Jag har inte varit inne i en butik på 2 månader. Det var ungefär samma känsla som när jag fick lite egentid första gången när Lukas var bebis.

Jag har rensat hemma. Gjort mig av med prylar men också relationer & vänskap som kostar mer än de smakar. Det är ibland nödvändigt för att må bra, kunna gå vidare och bygga något nytt. Letar du efter dina nycklar eller har du dem redan i handen?

På lördag fyller jag 43 år. Jag har inte planerat något kalas. Lukas är hos sin pappa. Jag har hundinstruktörsutbildningen hela helgen. Jag är därför lite rädd för att jag kommer att vara själv på kvällen. Jag måste erkänna att det skrämmer mig lite. Vem vill vara ensam på sin födelsedag? Men om man inte styr upp något så är ju risken stor att det blir så, eftersom jag varken har någon partner eller Lukas hemma. Jag har inte fixat något i år. Det hade jag såklart kunnat göra, jag har massor av fina vänner. Tidigare år har jag haft stora fester eller blivit bortskämd med fina middagar. I år blir det troligtvis inte så. Jag har inte det behovet i år. Det får bli som det blir. Under veckan kanske jag landar i något. För mig hade det räckt med en stilla kväll, äta något med någon jag tycker om. Helt ensam blir jag ju ändå inte. Jag har ju pälsbollen Sally.

One thought on “Att leta efter sina nycklar

  1. Vad fint och tänkvärt. Jag behövde verkligen läsa detta då jag nyss separerat och håller på att fylla livet med saker. Inte stanna upp utan springa vidare…. kanske för att inte ”känna”. Grattis i förskott!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s