Det gör ont när knoppar brister..

Stunden har kommit då det är dags för mig att ta farväl och gå vidare mot nya äventyr utanför SATS.

Det har varit en otroligt lärorik tid och jag har alltid älskat mitt jobb. Jag måste erkänna att det känns lite vemodigt att lämna just nu när Kompassen äntligen kommer renoveras och bli det häftigaste centret i stan. En dröm jag länge haft. Men allt har sin tid och nu är min tid kommen att lämna över stafettpinnen. 

Sista veckan har kantats av många olika känslor, både glädje och sorg. Jag har arbetat 22 år i träningsbranschen, de senaste 7 åren på SATS och mitt arbete har alltid varit mer av en livsstil än ett arbete. Om morgnarna var jag som nyförälskad i min kommande dag – det har alltid varit lika mycket ”äntligen måndag” som ”äntligen fredag” och jag är otroligt tacksam för att jag haft den känslan i alla år. Jag kommer sakna alla härliga kollegor.

Bara en idiot säger upp sig utan att ha något nytt arbete klart. Jag har fått ett erbjudande och kommit långt i den processen och om jag ska gå på min magkänsla kommer jag att få jobbet. Men inget avtal är ännu skrivet så fortfarande lite nervöst. Av någon konstig anledning känner jag mig inte ett dugg orolig för framtiden. Min tid är kommen.

Skärmavbild 2016-03-12 kl. 18.01.55.png

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s