12 minuter kan vara en underbar känsla!

Igår kände jag mig superstark på löpbandet. I början hade jag ont i ryggen men ju varmare jag blev, desto mer släppte det och jag kunde göra min längsta intervall hittills. Jag satsade och våga springa 12 minuter. Det är 4 minuter mer än sist då jag körde 8 minuter. Det var en så skön känsla för där och då kändes det som om jag hade kunnat fortsätta hur länge som helst. Men jag är tvungen att hejda mig själv så jag inte får något tråkigt återfall och ryggen försämras. Men 12 minuter! Det är en seger för mig som bara klarade 30 sek intervaller när ryggen var som sämst. Nästa vecka är det sista veckan på PT Challenge och jag har skött min träning exemplariskt. Klart att jag har sämre förutsättningar i min träning då diskbråcket sätter stopp men jag är ändå nöjd med mina resultat hittills. Jag har fuskat med maten sista tiden men ändå inte ballat ur fullständigt. Hittills har jag gått ned 6 kg och jag märker att jag minskat i midjemått samt bättre styrka och kondition. Mitt mål var 10 kg och det hade jag klarat om jag skött min kost bättre. MEN detta är ingen quickfix så det får ta lite längre tid. Jag kommer att nå mitt mål sakta men säkert. En vecka i taget. En månad i taget. Lite mer träning. Lite bättre kost. Jag är motiverad!

Nu när jag har varit ledig i 3 veckor så gör det inte så stor skillnad på dagarna men helg är ändå alltid helg. Det blir ju en annan känsla i kroppen och omedvetet går kroppen in i en annan känsla. Idag ska Tess ha lite afterwork på John Scotts. Jag ska dit vid 16:30 någon timma och säga hej. Jag orkar fortfarande inte vara social med en massa människor. Jag är så snurrig och har svårt att fokusera. Jag glömmer av vad jag berättat eller vad jag gjort. Resten av helgen är ganska oplanerad så jag får se vad den bär i sitt sköte. Jag har inte Lukas så har pretty much time for myself. Jag ska försöka ta mig ut i naturen så mycket jag kan.

Igår fick jag reda på att min bästa vän Therese som nu bor i USA kommer hit själv en vecka i slutet av november. Det ska bli underbart! Hon kommer bo hos mig 1-2 nätter så då ska jag se till att ta semester när hon är här så vi kan mysa tillsammans. Det är 2 år sedan vi sågs sist när jag var och hälsade på henne i Greensboro. Längtar!

Jag har bestämt mig för att börja jobba halvtid igen den 16 november. Jag hade behövt att vara ledig längre men ekonomiskt är det en katastrof att vara sjukskriven 100 %. Maxtaket är på 27.000 och 80 % på det efter skatt får jag ut ca 15.000 kr. Med den summan kan jag inte ens betala mina räkningar :-( Vad ska man göra? Det är ju helt galet att det är ekonomin som sätter stopp. Stackars alla långtidssjukskrivna och arbetslösa! Det måste vara otroligt tufft ekonomiskt. Jag har definitivt blivit mer ödmjuk efter denna resan. I sådana här lägen blir jag så otroligt tacksam för min vanliga ekonomi och att jag har en lön som räcker och mer därtill. Jag kan betala mina räkningar, amortera en högre summa på mitt lån men har ändå över så att jag kan spara pengar och unna mig resor.

Skärmavbild 2015-11-06 kl. 08.42.55

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s